Historik
Är du intresserad av Soldathemsförbundets historia? På den här sidan hittar du historisk information och bilder om Soldathemsförbundet, årtionde för årtionde. Varje årtionde har också en egen undersida med mera information.
Du kan även bekanta dig med en video (på finska) om vår historia fram till 2021 genom att klicka här.
1920-talet
I början av 1920-talet började Katri Bergholm, ordföranden för Helsingfors Soldathemsförening, förbereda grundandet av ett rikstäckande förbund. Hon förhandlade med krigsministeriet och general Karl Wilkama, överbefälhavaren för militären, om att grunda det nya förbundet samt om nationella soldathemsdagar.
1930-talet
1930-talet präglades av depressionen. Den svåra tiden avspeglades i Soldathemsförbundets styrelse genom längre protokoll och mer komplicerade ärenden. Det var av största vikt att förbundet hade rätt att använda Försvarsmaktens upphandlingsorganisation.
1940-talet
Hela 1940-talet präglades av kriget och dess efterverkningar. Under Vinterkrigets strider tjänade soldathemsystrarna med risk för sitt eget liv, ofta på gränsen till utmattning. Som en följd av Vinterkriget förlorades 50 soldathem antingen på grund av förlorade områden eller i bombningar, värst var situationen vid Ladoga och den östra delen av Finska vikens kust.
1950-talet
Efter kriget förde Soldathemsförbundet och Försvarsmakten förhandlingar, vilket resulterade i ett beslut från Huvudstaben: endast föreningar som tillhörde Finlands Soldathemsförbund fick driva soldathem eller kantiner på områden som förvaltades av Försvarsmakten.
1960-talet
Under hela 1960-talet var Annikki Elokas från Helsingfors ordförande för Soldathemsförbundet. Årtiondet var en tid av stark tillväxt eftersom de så kallade stora årskullarna genomförde sin värnplikt. Soldathemsarbetets 100-årshistorik beskriver hur soldathemsarbetet seglade framåt “i god medvind till förmån för de unga män som fullgjorde sin värnplikt”.
1970-talet
På 1970-talet inträffade en kraftig social omvälvning, som hade börjat redan i slutet av föregående decennium. Nationen hade blivit mer välmående efter kriget och återuppbyggnadsperioden, och de utländska kontakterna ökade. Gränserna mellan Försvarsmakten och det omgivande samhället sänktes, vilket återspeglades även i soldathemsarbetet. Utbudet av fritidsaktiviteter diversifierades.
1980-talet
Under 1980-talet kommunicerade Soldathemsförbundet tydligt sin ståndpunkt till sina medlemmar, vilket uttrycktes i uppdaterade stadgar: “Förbundets syfte är att bistå Finlands försvarsmakt genom att upprätthålla soldathem både i freds- och krigstid, för att främja soldaternas andliga utveckling och öka deras trivsel under fritiden.
1990-talet
I början av 1990-talet inleddes en ny era. Sovjetunionen kollapsade, det kalla kriget avslutades och Finland blev medlem i den Europeiska unionen. På grund av förändringar i Försvarsmaktens organisation ställdes även soldathemsarbetet inför nya utmaningar när garnisoner lades ner.
2000-talet
I början av 2000-talet förberedde sig Soldathemsförbundet för stora förändringar. Många soldathemsföreningar var redo att att stänga sitt soldathem i och med nedläggning av garnisonerna. Lagen om frivilligt försvar var under beredning, och den gav å andra sidan också framtidstro inom soldathemsorganisationen.
2010-talet
I början av 2010-talet upplevde soldathemsorganisationen en betydande vändpunkt när nedläggningen av garnisoner ledde till stängningen av fem soldathem. För första gången i organisationens historia var majoriteten av soldathemföreningarna verksamma utan ett eget soldathem och utan värnpliktiga. Sotilaskotiliitto stöttade de föreningar som tvingades stänga sina dörrar och säga upp sin personal. Även de uppsagda arbetstagarna erbjöds stöd.
2020-talet
2020-talet började med Covid-19-pandemin – något som revolutionerade hela världen och därmed också hela organisationens verksamhet. De flesta evenemang ställdes in, och ett nytt sätt att arbeta online samt att hålla distansmöten infördes.
Det nya årtiondet har också varit en tid av oro på andra sätt, då säkerhetsläget förändrats drastiskt efter Rysslands invasion av Ukraina.
Finlands medlemskap i Nato 2023 kommer också att påverka Soldathemsförbundet genom att göra organisationen allt mer internationell.
Namnpsalm och hedersmarsch
Soldathemsorganisationen har en egen har en egen namnpsalm samt en hedersmarsch, vilka representerar och symboliserar organisationen. Psalmen Kosketa minua henki är komponerad av Ilkka Kuusisto och texten är skriven av Pia Perkiö. Den hittas som nummer 125 i psalmboken (1987).
Marschen Sotilaspoika är komponerad av Fredrik Pacius. Den lyssnas stående vid högtidliga tillfällen och sittande vid konserter.
Läs mera
Det har skrivits flera böcker om soldathemsverksamheten och Soldathemsförbundets historia, vilka vi har listat på en separat sida.