I början av 2010-talet upplevde soldathemsorganisationen en betydande vändpunkt när nedläggningen av garnisoner ledde till stängningen av fem soldathem. För första gången i organisationens historia var majoriteten av soldathemföreningarna verksamma utan ett eget soldathem och utan värnpliktiga. Soldathemsförbundet stöttade de föreningar som tvingades stänga sina dörrar och säga upp sin personal. Även de uppsagda arbetstagarna erbjöds stöd.

Under Satu Mustalahtis tid som förbundsordförande 2007-2015 började man utöka mätverktygen för att mångsidigt kunna följa upp förbundets framgångar. Dessutom fördelades förberedelseansvaret i förbundsstyrelsen mer än tidigare.

Styrelsemedlemmarna började förbereda ärenden som rörde deras ansvarsområden tillsammans med en arbetsgrupp innan ärendena behandlades av styrelsen. Tack vare denna reform kunde ärenden läggas fram väl förberedda, och kunde slutföras snabbare. Det ansvar som gavs för varje område bidrog till att styrelsemedlemmarna engagerade sig mer i styrelsearbetet.
Även verksamheten och beredningen av ärenden på Soldathemsförbundets kansli blev smidigare genom införandet av flera digitala verktyg, som till exempel Lyyti-systemet för anmälningar och beställningar.

Under ledning av Kirsi Patrikainen, som blev ordförande 2016, fullbordades planeringen av förbundets utbildningsprogram för undantagsförhållanden i samarbete med Försvarsutbildningsföreningen (MPK). Ett systematiskt och progressivt utbildningsprogram förbättrade avsevärt förbundets beredskap för undantagsförhållanden.

Under årtiondet förnyades även avtalet med Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet, där alla avtal uppdaterades och separata avtal och befintliga verksamhetssätt slogs samman till ett gemensamt samarbetsavtal.