Vi har inget eget soldathem, men Sprängmedelscentret som är beläget här i Ähtäri bjuder regelbundet in oss för att hålla soldathemscafé i samband med repetitionsövningarna. Försäljningsplatsen byggs upp lite varstans, och man kan inte alltid lita på till exempel tillgång till internet, så vi måste vara beredda på huvudräkning och på att ta emot kontantbetalningar.

De bästa minnena jag har från verksamheten är de många fina samtalen med andra medlemmar och de gemensamma talkona där alla arbetat hårt för det gemensamma bästa. Jag har också lärt mig mycket av de mera erfarna soldathemssystrarna. De har visat hur man med hårt arbete och en omtänksam inställning kan uppnå vad som helst. I verksamheten lär man sig att uppskatta vårt fosterland, de tidigare generationernas arbete och hur bra saker och ting är i Finland. Det är också trevligt att se att vår hobbyverksamhet ger glädje åt kunderna.

Naturligtvis har vi också roligt tillsammans i form av gemensamma kvällar som ordnas för oss frivilliga. Numera är även min mamma medlem i vår soldathemsförening, så i vår familj gick hobbyt från dotter till mamma och inte tvärtom som det ofta är.